Åtta steg till en viral skrämselkrönika – eller ”Narcissistens guide till skräcken”

9 juli, 2015  av Markus Odevall

Du är en narcissistisk krönikör som vill ha din beskärda del av rampljuset. Du vet att skräckpropaganda brukar vara ett framgångsrecept när kvällstidningarna säljer lösnummer. Hur gör du för att själv bli en viral hjälte i sommarvärmen? Det är mycket enklare än du tror.

Sommaren är här. Du vet vad det betyder? Många är på semester. De har några extra minuter om dagen till att konsumera traditionella och sociala medier. Guldläge för narcissisten som vill få en viral gloria.

Här sitter du på redaktionen, i tankesmedjan eller hemma framför bloggen. Lugnet har sänkt sig över Almedalen och du har din chans. Men du känner dig vilsen. Hur ska du bli viral? Hav förtröstan – här kommer en checklista på åtta punkter för dig som vill bli hjälte i Sommarsverige.

 

Atombomb

1. Skriv en lista över rädslor och risker

De flesta människor är trygghetsnarkomaner som är rädda för det okända och förändring. Vi vill ha vår trygghet, vi vill ha vår njutning och vi vill inte dö.

Så var finns riskerna? Börja med att lista det vi gör ofta för att så många som möjligt ska beröras. Vi andas, äter, dricker, älskar, roar oss, transporteras, jobbar, kommunicerar. Vi är hemma och på allmänna platser. Riskerna är många – luftburna sjukdomar, dålig mat, gifter, sexuellt överförbara sjukdomar, droger, mördare, våldtäktsmän, olyckor, stress, ensamhet, isolering och naturkatastrofer.

En risk kan också vara abstrakt om den ligger framåt i tiden; långvarig användning av mobiltelefoner eller den alltid närvarande ungdomskulturen är två exempel. Fördelen med de riskerna är att andra svårligen kan motbevisa dig, framtiden är trots allt oviss.

Tänk på att inte vara för nitisk i ditt urval i steg 1. Värderar gör vi i kommande steg.

 

Gråtande barn

2. Barn eller underdog?

Nu börjar vi värdera riskerna. Först ut: barn eller underdog? En bra risk kombinerar båda perspektiven, exempelvis ett barns framtida hälsa och komplex för storebror-ser-dig eller stora företag.

De flesta föräldrar skulle ge sina liv för deras barns lycka och välgång. På egen hand och med hjälp av barnmorskor, fritidspedagoger, sina egna föräldrar och andra experter lär de sig vad som är rätt och fel när man uppfostrar den lyckliga, hälsosamma och framgångsrika lilla människan.

Men om något visar sig vara fel? Det finns många hjärnspöken att trigga om du helt eller delvis kan fokusera krönikan på barnen och framtid. Så ett frö av tvivel så kan hela korthuset rasa och ge upphov till känslostormar som måste delas.

Vid sidan om barnen är underdog-perspektivet effektivt – Davids kamp mot Goliath är klassisk. Stora bolag som tjänar pengar på dig eller samhällets svaga är vi gärna förbannade på. Korrupta politiker är också bra. De ligger lite mitt emellan den enkla brottslingen och storföretaget då de har svikit dig som väljare OCH gjort nåt brottsligt eller levt lyxliv på dina slantar.

Sist men inte minst har vi normalbrottslingen, som faktiskt är svårare att göra något av eftersom det kan misstänkliggöra individer som ofta varken är dömda eller offentliga. Men det finns tricks för att komma runt det – mer om det senare!

 

Bild: ABC Television

Bild: ABC Television

3. Kan du bli hjälte?

Glöm inte att du är narcissist – du gör inte (bara) det här för andras skull utan främst för att du själv vill ha uppmärksamhet. Det är du som är hjälten, det är du som är hjälten, det är DU som är hjälten.

Här finns två viktiga ingredienser: publiken behöver känna igen sig i hjälten och det behövs en bov de kan känna igen sina problem i. Kärlek och hat går hand i hand – det är enklare att älska dig om det också finns nån elak jävel att vara förbannad på.

Hjälten är du. Hur folk kan relatera till dig beror på vad du tar avstånd från och hur du beskriver din godhet. Du har räddat någon, du har uppfostrat dina barn fantastiskt, du tar ställning mot onda politiker och så vidare. Var tydlig!

Stryk inte för många punkter på risklistan nu bara. Kan en naturkatastrof vara boven och du hjälten? Jo, hävdar jag. Det beror helt enkelt på i vilket tempus du pratar. Visst är det svårt för dig att stoppa en pågående naturkatastrof, men du kan…

  1. Bekämpa de som potentiellt kan framkalla en katastrof.
  2. Hänvisa till hur du under en naturkatastrof räddat livet på till exempel ett barn.

Tänk på att sanningen inte är ett problem bara motsatsen är svårbevisad. Så länge du inte anger namn på exempelvis brottslingen och brottsoffret samt det inte finns några handlingar som kan bevisa att du ljugit så är du safe. Och vem vågar ifrågasätta en hjälte som redan är viral?

 

Öppen dörr

4. Är dörren lagom öppen?

Nu börjar vi komma ganska långt. Det är dags att säkra att det är enkelt att ställa sig på din sida. Det vill säga, är dörren lagom öppen så att andra är medvetna om problemet och söker en hjälte som kan hjälpa dem att ta ställning?

Ha ett öra mot rälsen och haka på i rätt läge! Tåget ska vara på väg men inte ha kommit för nära ändstationen. Hur bedömer du det?

  1. Något har hänt som inte är så exploaterat att folk har hunnit gilla och dela flera andra krönikor.
  2. Något har hänt som inte är riktigt utrett men inte heller blivit överexploaterat på ett tag.

Vill du hitta gamla surdegar att rota i så finns det en aldrig sinande källa att häva ur. Ungdomars hälsa är alltid på tapeten men aldrig helt utrett. Andra typexempel är politiska beslut och norrlänningars misstänksamhet mot stockholmare och andra söder om Dalälven.

Tänk också på att summan av två dörrar på glänt är en halvöppen dörr. Var inte blyg för att kombinera rädslor för att hitta någon ny att arbeta med. Besprutning och spionage, djävulen och ungdomskultur, digitala plattformar och ungdomars hälsa.

 

Forskare

5. Hitta forskning som stöder din tes

Listan är nu närmast vattentät – dags att idiotsäkra den.

Flera av punkterna du har kvar kommer att vara självklara och inte behöva bevis – våldtäkt är dumt och det är beundransvärt att rädda barn från brinnande bussar. Men sen då?

I de flesta fall behöver du forskning som stödjer dina argument, speciellt om du vill ha återkommande uppmärksamhet och har planer på att bli navet för en folkrörelse.

Det är en fördel om forskningen är så ny att allt som motsäger den kan kallas inaktuellt, så börja med att leta bland aktuella nyhetsartiklar.

Faktum är dock att även gammal forskning som motbevisats kan fungera. Så i andra hand kan du leta upp precis vad som helst som finns online och försvara det högljutt. I slutändan har ändå så få i publiken koll på forskning att de kan bedöma vilken som har högst validitet. Och de flesta som eventuellt kan det orkar inte själva ta reda på fakta

 

Folksamling

6. Kritisk massa

Nu filtrerar du listan en sista gång, väljer vad du ska satsa på och var du ska publicera. Är du för smal i ämnesvalet eller väljer en för liten publiceringskanal kan den virala effekten begränsas. Nog många behöver hjälpa dig att få snöbollen i rullning.

Bäst är det om ditt anslag är så starkt att det väcker svallande känslor av antipati mot lätthatade bovar. Då kan du starta en egen kampanjsajt eller en Facebook-grupp. Den kritiska massan behövs fortfarande – men skaran behöver inte vara större än de likasinnade som redan följer dig på Facebook och Twitter.

Den största fördelen med denna taktik är långsiktigheten. Varje ny person du engagerar kommer läsa och dela det du skrivit förut. De som i början kritiskt argumenterar emot dig kommer att tröttna allt eftersom varje ny våg sköljer över dem. Du kommer vara fast i ett viralt ekorrhjul som ständigt föder ditt ego.

Är du bekväm eller känner att din krönika inte riktigt är nog stark? Som krönikör på en tidning har du det väl förspänt, då är det bara att köra och se till att dina alster delas i de officiella kanalerna. Även som självständig bloggare kan du lyckas, men då är du desto mer beroende av att du tajmar inlägg i sociala medier rätt, försöker få SVT Debatts uppmärksamhet och så vidare.

 

Annie Oakley

Bild: World Telegram

7. Skjut!

Nu är det dags! Skriv din artikel utifrån de fem första punkterna och publicera smart. När du identifierat rädslan, boven, underdogen och forskningen så kommer artikeln mer eller mindre att skriva sig själv.

Varför ska du skriva en krönika och inte bara vara med i en podcast eller ett radio-/tv-program? De är visserligen också bra kanaler, men de är svårare att dela och hitta via sociala medier. Skriver du inte själv är risken stor att en annan krönikör formulerar något mer lättillgängligt och får den hjälteroll du hade reserverat.

Använd i stället krönikan som bas och lägg sedan på de andra medierna – debattprogram och podcasts är fantastisk marknadsföring.

Tänk på: Bli inte så långrandig som jag. En viral berättelse läses nämligen oftast på mobilen när man är i rörelse, med sämre tålamod som följd.

 

Stormning

8. Försvara

Nu kommer den sista och känsligaste fasen, här avgörs om du på sikt enbart kommer framstå som hjälte eller färdig för hispan. Dina teser och uttalanden måste försvaras!

Du kommer med all sannolikhet att få utstå både sakliga motsägelser och personpåhopp. Det finns ett enkelt botemedel så länge du förberett dig väl: behåll lugnet! Försök att inte framstå som att det ligger någon personlig prestige i det du skrivit om, utan att du gjort det för alla andras bästa. Antyder någon att du sätter dig själv i centrum? Spela förorättad.

Om du mot förmodan tappar lugnet, så hänvisa till forskningen. Du är inte förbannad för att de kritiserar dig, utan för att de inte har vett nog att lyssna på vad forskningen har att säga. Det är inte konstigt att du är arg när lekmän sätter sig över experterna.

Så, vad väntar du på? Kör hårt!

– – – – –

Antingen det, eller så låter du bli att använda ditt genomslag och andras rädslor för att du själv ska må bra.



Profilbild
Markus Odevall
Markus grundade och driver Eljester sedan 2014, samt utbildar framtidens digitala strateger i en ny utbildning i Piteå. Han har tidigare arbetat för bland annat Göteborgs-Posten, Stampen Media Group och World Association of News Publishers.
Hur får artikeln dig att känna?
  • Fascinated
  • Happy
  • Sad
  • Angry
  • Bored
  • Afraid
Vill du kommentera artikeln? Vi har tills vidare lagt ner våra kommentarfält och satsar i stället på att föra dialog i sociala medier via Twitter och Faceboook. Om skribenten valt att offentliggöra sina personliga kontaktuppgifter så hittar du dessa ovan.




Gillade du den här artikeln? Läs också: